Ordlista

PRODUKTER

Avsalumassa är pappersmassa som säljs.

Cartonboard används för att tillverka förpackningar för olika typer av varor, t ex konfektyr, kosmetika och livsmedel.

CTMP är kemitermomekanisk massa som ingår i kartong och bidrar bl a till dess styvhet.

Fibreform® är papper med hög töjbarhet som formas för att producera termoformade och djupdragna livsmedels- och konsumentförpackningar som till exempel tråg, blister.

NSSC är en halvkemisk massa som är råvara för fluting.

Sulfatmassa är kemisk massa som tillverkas genom kokning av vedflis med natriumhydroxid och natriumsulfid. Sulfatmassa kan blekas med bland annat klordioxid, syrgas eller väteperoxid.

Säckpapper är papper med hög styrka för säcktillverkning.

Terpentin utvinns ur vedråvaran som en biprodukt i sulfatprocessen och används för framställning av parfymer och i färgindustrin.

Vätskekartong används för att tillverka förpackningar till drycker och andra flytande livsmedel.

Wellpapp tillverkas genom hoplimning av två eller flera plana skikt - liner med ett eller flera vågformiga skikt – fluting- emellan.

SKOG

FSC® (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell medlemsorganisation för certifiering av skogsråvara som uppfyller kriterierna för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.

Massaved är främst ved från gran, tall och björk för tillverkning av pappersmassa. Vedvolymen anges vanligen med måttet fastkubikmeter under bark, m3 fub.

PEFCTM (Program For the Endorsement of Forest Certification schemes) är en internationell certifiering av skogsråvara för uthålligt skogsbruk.

ENERGI OCH KLIMAT

Avlut (svartlut) är ett biobränsle och är förbrukad kokvätska från kokning av flis till massa. Luten förbränns i sodapannan där de utlösta vedämnena (lignin) står för den största andelen av ett massabruks energibehov. Lutens kemikalier återvinns i också i processen.

Beckolja är ett biobränsle som är en restprodukt från raffinering av tallolja.

Biobränslen är förnybara bränslen som kommer från växtriket.

Carbon Footprint är den mängd växthusgaser som en produkt ger upphov till i hela kedjan ”from cradle to grave”.

Fossila bränslen är eldningsolja, gasol och naturgas. Förbränning av fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

Klimatförändring uppstår av att växthuseffekten förstärks och medför en global uppvärmning, nya vädermönster och smältande polarisar.

Tallolja är en bioolja som härrör från kådämnen i veden. Kådämnena (hartser) bildar en såpa i sulfatprocessen som spjälkas med syra till tallolja. Den säljs som produkt för vidare förädling till bla kemikalier och bränsleadditiv, och kan även användas direkt som bränsle.

Växthusgaser avser vanligtvis koldioxid (CO2) från förbränning av fossila bränslen.

EMISSIONER

COD (Chemical Oxygen Demand) är ett mått på den mängd syre som behövs för att bryta ned det organiska materialet i processavlopp. Analyseras ofta som TOC (Total Organic Carbon) och räknas om med en faktor.

Kväveoxider NOx bildas vid förbränning i ångpannor och kan liksom svaveldioxid ge försurning. Reningsutrustning och optimering av förbränningen ger minskade utsläpp till luft.

Närsalter (fosfor och kväve) Utsläpp av närsalter kan ge övergödning. Vilket som är viktigast att kontrollera varierar beroende på tillgång. Närsaltet det finns mest ont om kallas tillväxtbegränsande.

Reducerade svavelföreningar Vid sulfatmassatillverkning bildas svavelväte och andra illaluktande svavelföreningar, främst metylmerkaptan, dimetylsulfid och dimetyldisulfid. Dessa påverkar inte omgivande natur men kan ge problem med lukt för närboende.

Stoft består av små partiklar som bildas vid förbränning och kommer i BillerudKorsnäs verksamhet från sodapannor, barkpannor och mesaugnar. Höga halter finpartikulärt stoft är hälsoskadligt och kan vid driftproblem orsaka nedsmutsning i närområdet. Skrubber och elektrofilter är exempel på hur vi säkerställer att utsläppen ligger på en låg nivå

Suspenderade ämnen (Total Suspended Solids) är suspenderade partiklar i vårt processavlopp.

Svaveldioxid omvandlas vid kontakt med fuktig luft till svavelsyra och faller ned som surt regn. I våra sulfatprocesser ingår svavel som en kokkemikalie, och vi har därför emissioner av svavel till luft.

HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER

Barkaska kan som alternativ till att läggas som avfall på deponi användas till gödsling av skogsmark och utgöra täckmaterial i avslutade deponier. Askan kan också komposteras tillsammans med fiberslam.

Fiberslam är organiskt material och får därför inte deponeras. Det kan avvattnas och förbrännas i barkpannan eller komposteras. Försök pågår också med produktion av biogas.

Grönlutsslam måste tas ut från processen för sitt innehåll av metaller som kan ge beläggningar i pumpar, värmeväxlare och annan utrustning. Metaller kommer in i processen via vedråvaran. Grönlutsslam innehåller också en stor andel mesa (kalciumkarbonat) som har tillsatts för att kunna filtrera och tvätta det annars svåravvattnade slammet. Denna avfallsfraktion läggs normalt på deponi. Forskning pågår och försök har gjorts att använda slam till övertäckning av gruvor.

Mesa är förbrukad kalk, kalciumkarbonat, som normalt bränns om i en mesaugn till aktiv kalk, men som vid störningar mm tas ut från processen. Mesa läggs normalt inte på deponi utan kan recirkuleras eller användas till annat ändamål. Den kan skickas för ombränning till kalk i extern ugn, användas som utfyllnad vid vägbyggen och strös på åkermark för att justera pH-värdet i marken.