Brand för biologisk mångfald

Att skog brinner under kontrollerade former är en förutsättning för många arters överlevnad. Naturvårdsbränningar är en del av det certifierade skogsbruket och varje år bränns skog som en viktig naturvårdande insats.

Naturliga skogsbränder, oftast med sin början i blixtnedslag, var mycket vanliga förr i tiden. Att skogarna brann med jämna mellanrum var något självklart. I takt med att värdet på virket ökade runt år 1850, blev kunskapen om brandbekämpning allt större och de naturliga bränderna minskade i omfattning. Men skogsbränder är viktiga ur biologisk synpunkt. Därför måste alla certifierade skogsägare med mer än 5 000 hektar skog, varje år utföra vad som kallas naturvårdsbränningar.

 

BillerudKorsnäs skogsvårdsledare Peter Dahlbom berättar om vilka områden som eldas.
– Vi eldar stående naturvårdsskog på lämpliga, noggrant utvalda platser. I dagsläget bränns mest gamla skogar, ofta tallskog, som inte ska avverkas. Säkerheten är viktig och det ska helst finnas vägar, sjöar eller myrar som angränsar till de områden vi väljer att bränna, säger Peter.

 

Anledningen till att naturvårdsbränningar utförs är att främja den biologiska mångfalden och hjälpa naturen på traven. Genom århundraden med naturliga skogsbränder har alla möjliga arter av växter, djur och svampar anpassat sig till att det brinner.

 

Jens Brorsson, ekolog på BillerudKorsnäs, utvecklar resonemanget.
– Vi har blivit så bra på att förhindra och släcka de naturliga bränder som uppstår, så att vi måste gå in och elda själva. I skogen finns så kallade pyrofila arter som är beroende av skogsbränder. Genom att bränna hjälper vi vissa blommor att gro, insekter att föryngra sig och lavar och svampar att överhuvudtaget överleva, säger Jens.

Rigorös säkerhet

Naturligtvis vill vi inte ha okontrollerade bränder som kan innebära stora virkesförluster eller orsaka andra skador. Naturvårdsbränningarna genomförs under rigorös säkerhet, efter noggrann planering. Ett antal tillstånd krävs, naturvårdsbränningen anmäls i god tid till räddningstjänst och brandkår och en helikopter följer hela tiden bränningsarbetet.

 

Peter Dahlbom, som är en rutinerad bränningsledare, berättar om hur det går till.
– Bränderna genomförs bara under perioden maj – juni och vi måste noggrant tajma väder och vind. Totalt är vi cirka 10 personer som förbereder, lägger vattenslang och ser till att det är tillräckligt varmt och torrt i luften. Det får inte blåsa för mycket. Vi tänder mot vinden och under minutiös kontroll tar skogen eld, först på mar- ken och sedan i träden. Branden ska vara släckt samma kväll, men området bevakas under minst en vecka, för att säkerställa att ingen glöd finns kvar, säger Peter.

 

BillerudKorsnäs planerade bränder utförs främst i Dalarna och Hälsingland och varje år bränner man mellan 25–30 hektar. Ju större område som bränns desto mer kostnadseffektivt är det, men risken ökar på större områden där det är lättare att elden sprids. Till våren 2022 ska naturvårdsbränningar om cirka 25 hektar genomföras i ett skogsområde vid Kinnvallssjön, i Sälens kommun.

 

Peter och Jens är överens om att skogsbrukscertifieringen har haft stor betydelse för det arbete som görs för att bevara artrikedomen i skogen genom aktiva bränningar.
– Naturvårdsbränningar är inte lätta att genomföra. De kräver såväl kostsamma som komplexa insatser av många inblandade. Vi har kraven i våra certifikat att tacka för att bränder genomförs så pass regelbundet, de borgar för ett brinnande engagemang för viktig naturvårdsnytta.

 

Visste du att ...

Tallskog lämpar sig väl för naturvårdsbränning. Tallen är anpassad för att leva i det boreala skogslandskapet och har en tjock bark som skyddar väl mot eld och värme. Tallen överlever vanligtvis bränder, medan lövträd och granar är mer lättantändliga och ofta brinner upp och dör. Tallskogen blir faktiskt till och med mer motståndskraftig efter en brand, den härdas och blir attraktiv för arter som är beroende av svedd, kolad ved.

 

Närmare 40 olika insektsarter i Sverige är beroende av bränder, ett 50-tal svamparter behöver skogsbränder och växterna brandnäva och svedjenäva gror inte förrän en brand gett marken rätt temperatur. Att skogen blir varmare, ljusare och öppnare är gynnsamt för den biologiska mångfalden.

Läs mer

Skogsskötsel

Planera för att plantera

Att välja rätt trädslag utifrån ståndort, att noggrant planera sina föryngringsåtgärder i god tid och vara riktigt rädd om plantorna, det är...
Skogsskötsel

Hållbart och klimatvänligt i skogen

Hur ska man som skogsägare tänka för att försäkra sig om att man förvaltar sin skog på ett hållbart och långsiktigt sätt?
Skogsskötsel

Säkert arbete i skogen

Säkerhet i skogen ska alltid gå före prestation, oavsett årstid. När kylan nu får fäste och mörkret sänker sig är det tid att påminna om viktiga...