• Skogsskötsel

Förädlade plantor - nu syns effekten

Genom förädlade plantor får man bästa möjliga avkastning på sitt skogsbestånd. Arbetet med skogsträdförädling började på 1930-talet och nu ser vi effekterna.

Målet med skogsträdförädling är att få ut mer och bättre virke genom att använda vitala och snabbväxande plantor från de bästa trädindividerna.

Målet med skogsträdförädling är att få ut mer och bättre virke genom att använda vitala och snabbväxande plantor från de bästa trädindividerna. Det handlar om klassisk förädling. Ett stort antal individer testas och jämförs. De bästa väljs ut, sätts i fröplantage och korsas med andra utvalda individer. Generation för generation får trädplantorna allt bättre egenskaper.

– I varje trädgeneration väljer vi cirka 1 000 träd från varje art, främst gran, tall, björk och contorta. Vi tittar på egenskaper som anpassning, tillväxt, rakhet, grenighet och densitet, säger Johan Westin, biträdande chef vid Skogforsk.

Fler blir medvetna om fördelarna med förädlade plantor


Förädlingsprocessen tar 25–30 år från fröurval till färdig planta.
– Förädlade plantor är mer livskraftiga och möjliggör tidigare gallring och avverkning, förklarar Bo Karlsson, chef för plantförädling på Skogforsk. Fler och fler blir medvetna om fördelarna med förädlade plantor. Därför gäller det att vara ute i god tid när man ska föryngra eftersom det alltid är brist på det bästa plantmaterialet.

Många tror att plantförädling är lika med genmodifiering, är det så?
– Nej, vi sysslar inte med modifiering av plantornas DNA så som det görs på labb. Men när vi korsar två individer förändras givetvis det genetiska ”paketet”, säger Johan.

– Genom att leta efter DNA-markörer kan vi ta bort träd med dåliga egenskaper och göra förädlingen effektivare. Men det har inget med genmodifiering att göra, förklarar Bo. Eftersom vi känner till hela granens genuppsättning vet vi vilka gener som styr till exempel grenigheten hos trädet. Genom att titta på de utvalda träden kan vi se vilka som har anlag för grovgrenighet. Då väljer vi inte dessa som framtida fröträd.

Vid direktplantering planterar man direkt efter avverkning


Markberedning, omsorgsfull plantering och röjning är viktigt för att tillväxtpotentialen hos de förädlade plantorna ska ge maximal effekt.

– För att få igång nästa trädgeneration gäller det att göra rätt från början. Markberedningen är grundläggande. Lika viktigt är det att välja rätt trädslag till rätt mark, säger Lars Bergman, verksamhetsutvecklare för skogsvård på BillerudKorsnäs.

Traditionell plantering eller direktplantering (grönrisplantering), vilken metod är bäst?
– Den traditionella metoden är vanligast och mest beprövad. Planteringen sker efter två års hyggesvila och med snytbaggeskydd i de områden som har snytbaggeproblem. Man måste ta hänsyn till att snytbaggen, en av de värsta skadeinsekterna, är som mest aktiv ett till två år efter slutavverkning, säger Lars. Avgörande för en bra föryngring är en väl utförd markberedning.

Vid direktplantering planterar man direkt efter avverkning, gärna markberett med grävmaskin. Det är en lämplig metod på bördiga marker, och man kommer igång snabbt innan konkurrerande vegetation tar över. Stora plantor med bra snytbaggeskydd krävs då plantan sitter i marken när snytbaggen är som mest aktiv.
– I dag sätts 1 800–2 000 plantor per hektar, beroende på bonitet, säger Lars.

Ska man sätta färre för att bygga beståndet inför gallringen? Eller sätta tätare och röja däremellan? Det är en avvägning som ytterst handlar om ekonomi och kvalitet. Även röjningen är viktig för den långsiktiga kvaliteten.

– Med mer snabbväxande plantmaterial kan tiden till första röjning kortas. Röj i tid och ytta produktionen till rätt stammar. Det görs genom att välja de bästa stammarna vid första och andra röjning. Låt sedan beståndet stå fram till gallring. Vissa ser markberedning, plantering och röjning enbart som en kostnad. Ett sådant resonemang försämrar förutsättningarna för en frisk skog med bra virkesproduktion i framtiden. Att skapa och sköta beståndet är en långsiktig investering. Det handlar inte om, utan hur det ska göras, säger Lars.

Om förädling

• Målet med skogsträdförädlingen är att ge skogsbruket bästa möjliga plantmaterial och se till att inga viktiga arvsanlag går förlorade. Förädlade träd har 10–15 procent högre tillväxt än oförädlade. Kommande fröplantager ska ge skogar med 20–25 procent högre tillväxt.

• Varje år planteras cirka 350 miljoner tall- och granplantor i Sverige. Cirka 65 procent av granplantorna och 95 procent av tallplantorna kommer från fröplantagefrö.

• I Sverige finns 808 hektar plantager från den första omgången som planterades på 1950- och 1960-talet, 656 hektar som startades på 1980- och 1990-talet samt 699 hektar planerade i tredje omgången, varav 636,4 är klara.

Källa: Skogsforsk

Se även

Skogsskötsel

Skonsamt och effektivt sätt att köra ut virke

Tillsammans med Skogforsk har BillerudKorsnäs utvecklat ”Bestway”, en metod som visar det mest skonsamma sättet att köra ut virket ur skogen.
Möt en skogsägare

Fokus på lönsamhet och naturvärden

Simone Beck-Friis driver som åttonde generation familjeföretaget Hargs Bruk i Uppland. Här har, förutom skogsbruk, bedrivits många olika...