• Skogsskötsel

Gallring höjer skogens värde

Ett bestånd med hög virkeskvalitet är vad varje skogsägare eftersträvar. Men för att nå dit krävs värdehöjande insatser längs vägen. Följ med ut på gallring – där träden ges rätt förutsättningar att nå sin fulla potential.

Lenitha Liljeberg, köpledare på BillerudKorsnäs och Tony Gustavsson, T. Gustavssons Skogtjänst, planerar en gallring utanför Rättvik i Dalarna.

Tänk dig en tät, snårig skog som du varken röjer eller gallrar. Den kommer att växa sakta med många, svaga stammar som slåss om både näringen i marken och solens energi. Men i takt med trädens tillväxt kommer markens näring inte att räcka till. Då orkar vissa träd helt enkelt inte växa och skogen börjar att självgallra.
– Låter man det gå så långt får träden dåliga kronor och dåligt rotsystem. Genom att gallra skogen plockas de sämsta träden i ett bestånd bort i rätt skede. Det flyttar över tillväxten till de stammar vi vill ha kvar i skogen, förklarar Lenitha Liljeberg, köpledare på BillerudKorsnäs.

Många skogsägare har som mål att skapa ett bestånd med hög virkeskvalitet och god tillväxt. Gallring är en väldigt viktig åtgärd för skogens välmående och värde. De svagare trädstammarna gallras bort och tillväxten sker på färre träd. Det ger värdefullare virke som står emot vind och snötryck på ett bättre sätt.
– När jag pratar med skogsägare försöker jag alltid förklara skillnaden mellan avverkning av klena stammar och starka, friska träd. Det behövs betydligt fler klena stammar för att få ihop en kubik massaved vilket också innebär dyrare avverkningskostnader. Har du riktigt starka träd i ditt bestånd kan du även sälja det som timmer vilket ger ett betydligt högre virkespris, påpekar Lenitha.

Både röja och gallra

Alla skogsägare som är måna om sin skog måste både röja och gallra för att skogen ska nå sin fulla potential. När du bestämt dig för att gallra görs först ett besök i skogen för att bedöma hur beståndet ser ut. Har röjningen varit bra finns goda förutsättningar att gå vidare till en första gallring. Om man har slarvat med röjningen har viktig tid gått förlorad för träden att bygga fina rotsystem och kronor.
– Det spelar egentligen ingen roll vilken typ av skog du har. I en gallring handlar det alltid om att gallra bort svaga träd för att gynna tillväxten av de starka träden. När vi vet vad som ska göras börjar detaljplaneringen av gallringen utifrån våra riktlinjer. Vi tar bland annat hänsyn till kantzoner mot impediment, källor och bäckar. Även kulturminnen, basvägar och andra begränsande faktorer märks ut på traktkartan. Kartorna skickas sedan till entreprenörerna som tar med sig dem ut både i fysisk form och i GPS. Det blir underlaget för hela gallringen, förklarar Lenitha.

Tony Gustavsson har gallrat skogsbestånd i många år. Med hjälp av kartor och GPS vet han precis vad som ska göras när han kommer ut i skogen.
– När vi ger oss ut med vår skördare och skotare har vi tre olika kartor med oss. En översiktskarta, en mer detaljerad traktkarta som markerar ut markens fuktighet och bärighet. Och en tredje karta som är en vanlig karta där stigar, kolmilor och annan natur- och kulturhänsyn är utmarkerade, förklarar Tony.

Minimera markskador 

Med kartornas hjälp kan Tony planera basstråk där maskinerna kommer att köra mycket. Huvudleden ska gå på fast mark för att minimera markskador. Sedan börjar arbetet med att gallra skogen. Från maskinen har han bra översikt över skogen som ska gallras.
– Vi vet två saker på förhand. För det första höjer våra insatser värdet på skogen. För det andra är inget bestånd det andra likt. Och det är alltid skogen som bestämmer hur vi ska gallra. Vi jobbar mest med förstagallringar, det är den första åtgärden efter att skogen passerat röjningsfasen. Då avverkar vi krokiga, klena, sjuka och skadade träd och de träd som har liten grönkrona. Vi försöker att få ett så jämnt bestånd som möjligt. När vi är klara kan man med blotta ögat se att beståndet ser städat ut och varje träd har utrymme att växa sig stort och starkt, förklarar Tony.

Två till tre gallringar

Gallring sker två, ibland tre gånger under en omloppstid. Den första gallringen sker ofta när beståndet är mellan 30 och 50 år gammalt. Sedan gallras beståndet var 10e till var 15e år. För att få till en effektiv gallring gäller det att skogen har röjts på ett bra sätt. Det ger också möjlighet att få tillbaka pengarna när man säljer det gallrade virket.
– Fuskar man med röjningen så kan förstagallringen bli kostsam. Både röjningen och gallringen ska man aldrig se som en kostnad utan som en viktig investering för framtiden, avslutar Tony.

3 tips vid gallring

  1. När är det dags att gallra? En bra tumregel är att titta på den gröna delen av trädkronorna. På tall och lövträd ska grönkronan vara minst hälften av trädets höjd. På granen är den siffran minst två tredjedelar. Då är det dags att gallra.
  2. Om du vill gallra ditt bestånd ska du alltid ta kontakt med en virkesköpare. Då görs en detaljerad planering av gallringen som tar hänsyn till just ditt bestånds unika förutsättningar.
  3. Röjning och gallring kan kännas både jobbigt och kostsamt i stunden. Men håller du efter ditt bestånd på ett bra sätt så höjer det värdet på din skog på lång sikt. Gallring är den viktigaste investeringen i din skogs tillväxt.

Läs mer

Skogsskötsel

Nya möjligheter med lövskogsbruk

BillerudKorsnäs startar ett lövskogsprojekt för att inspirera skogsägare att satsa på lövskogsbruk i sin skog. Två av föregångarna är Bo och Per...
Fritid i skogen

På två hjul i skogen

Intresset för skogscykling ökar och allt fler ger sig ut i skog och mark för en fartfylld dos motion. En ny publik lockas till cykelsporten som i...
Skogsskötsel

Gallring gör beståndet redo för framtiden

Skogsägaren Anders Larsson har precis kommit innanför dörren när vi når honom. En första gallring på delar av hans fastighet i Österfärnebo är...