I fäders spår

Du äger skog i Hälsingland – berätta!
Jag är uppvuxen på gården utanför Arbrå i Hälsingland och var 15 år när jag började jobba i skogen med pappa på helger och lov. Jag utbildade mig till skogsarbetare och sedan jägmästare. Därefter blev jag verksamhetsansvarig för jägareförbundet i Norrbotten och chef för Rovdjurscentret De5Stora. Nu jobbar jag sedan elva år tillbaka som chef för den zoologiska avdelningen på Skansen i Stockholm.

När blev skogen din?
Jag tog över det mesta av skogen från min far och löste ut mina syskon. Jag har också köpt till nära 100 hektar från Sveaskogs utförsäljning. Det är häftigt att 40 år senare kunna gå i en tallskog som man själv planterat. ­Skogen sköter jag i dialog med en bra kontakt på ­Billerud, en gammal kursare faktiskt. Jag har rätt bra koll på de övergripande behoven, men tar hjälp med detaljplaneringen och rådgivning av Billerud.

Vad har du för typ av skog?
Cirka fem till tio procent är lövskogsdominerat och resten är ungefär lika fördelat mellan mer renodlade gran- och tallbestånd. Pappa skötte fastigheten väldigt nitiskt och rationellt. Med det menar jag att den brukats på ett sätt som är bra för mig, men kanske inte lika bra för den biologiska mångfalden. Därför har jag nu valt att certifiera skogen. Det ger en bra vägledning i hur jag kan ta mer hänsyn till naturen i mitt skogsbruk. Certifieringen blir en strävan i rätt riktning.

Hur vill du utveckla ditt skogsbruk?
Jag har avverkat en del för att kunna bygga upp den här fastigheten. Ambitionen nu är att hålla igen lite på slutavverkningen och bara avverka halva tillväxten de närmaste tio åren. Jag vill fortsätta vara noggrann med föryngringar och röjningar, fortsätta i pappas spår och sköta skogen noggrant, men också få in långsiktiga naturvärden och biologisk mångfald.