• Fritid i skogen

Mäktig rovfågel

Kungsörnen har ett väl tilltaget vingspann, kommer upp i höga hastigheter och är ett hot mot många mindre däggdjur. Trots det är det få som överlever sin fyraårsdag. Sedan 1924 är den stora fågeln fridlyst.

Att se en kungsörn på nära håll är en mäktig upplevelse. Den sällsynta fågeln kan mäta drygt två meter mellan vingspetsarna och når hastigheter på nästan 200 kilometer i timmen.

Pär Johansson är bosatt i Mora och har intresserat sig för fåglar sedan barnsben. Han kom först i kontakt med kungsörnen i början av 1980-talet och sedan dess har intresset bara växt. År 2020 utsågs han av Mora Orsa miljönämnd till årets miljöpristagare för ”sitt engagerade, ihärdiga arbete för kungsörnen i Dalarna och fantastiska naturfoto som han delat med sig av vid välbesökta bildvisningar”.
– Jag kom i kontakt med kungsörnen när jag flyttade till Mora som nyutbildad gymnasielärare i biologi och kemi. Mitt intresse väcktes av hur mäktiga de är. När man tittar på dem med kikare förstår man inte vidden av deras storlek. Det är först när man även ser något annat i kikaren som sätter örnen i perspektiv, som man inser det.

Bygger bo i tall

Kungsörnen häckar i fjälllen och i barrskogar från Dalarna och norrut samt på Gotland och i Skåne. Det finns också enstaka par av den monogama fågeln i Götaland och södra Svealand. Kungsörnen häckar ofta i tall och behöver de grova grenar som finns på äldre tallar för att bygga sina bon.

Trots att den uppfattas som en mäktig rovfågel är dess tillvaro hotad. Det är svårt för unga kungsörnar att hitta mat och tre fjärdedelar överlever inte sin fyraårsdag. Kungsörnen vintermatas därför på flera platser i landet, något som man tror bidragit till en ökning av antalet.
– Arten är hotad men kungsörnen har faktiskt ökat i antal de senaste åren. Det är mycket troligt att vintermatningen haft betydelse, särskilt de unga fåglarna har haft nytta av den. I Dalarna har det fötts ungefär 25 ungar per år de senaste två åren vilket är rekord, men fortfarande inte tillräckligt för att stammen ska klara sig utan invandring.

Det är i samband med vintermatningen som Pär Johansson tar sina bilder på örnarna.
– Att fånga dem på bild på nära håll på något annat sätt är omöjligt, säger han och vill uppmana markägare att spara några av de gamla tallarna för örnarnas skull.
– Hittar man ett boträd på sin mark ska man definitivt spara det, avslutar han.

Kungsörnen

Under 1800-talet sågs kungsörnen som ett hot mot jordbruk och husdjur och den jagades och förgiftades. Detta ledde till en kraftig minskning av antalet och i början av 1900-talet fanns väldigt få örnar kvar. Kungsörnen fridlystes 1924 och stammen började återhämta sig. I dag finns cirka 700 par i Sverige.

Kungsörnen är monogam och har samma partner i många år, ibland hela livet. Den äter små däggdjur, andra fåglar och kadaver. På våren lägger honan upp till fyra ägg, oftast två, vilket brukar resultera i en unge.

Läs mer

Fritid i skogen

På två hjul i skogen

Intresset för skogscykling ökar och allt fler ger sig ut i skog och mark för en fartfylld dos motion. En ny publik lockas till cykelsporten som i...
Fritid i skogen

Bo bland trädtopparna

Att sova högt uppe i en trädkoja är en barndomsdröm som kan bli sann. I Sverige finns flera hotell som bjuder på naturnära upplevelser högt över...
Fritid i skogen

Mäktig rovfågel

Kungsörnen har ett väl tilltaget vingspann, kommer upp i höga hastigheter och är ett hot mot många mindre däggdjur. Trots det är det få som...