Naturvårdande skötsel – så blir alla vinnare

Sedan 2017 är den skogsägare som har över tio procent nyckelbiotopsmark på sin fastighet prioriterad för att få ersättning av Skogsstyrelsen för sin avsatta mark.

Luftfuktigheten är lika hög som gräset vi plöjer igenom. Grönskan är påtaglig, myggen påstridiga. Björkstam efter björkstam, många skadade och därmed döende, medan tall och gran är få. Vi befinner oss i en optimal miljö för vitryggig hackspett, en av Sveriges mest hotade arter. Enligt de senaste beräkningarna finns endast ett tjugotal fåglar kvar.

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, berörda länsstyrelser, Naturskyddsföreningen och representanter från skogsbruket driver sedan 2005 ett åtgärdsprogram för att stärka beståndet av vitryggig hackspett och ett hundratal andra hotade följearter. Det görs genom att bevara, skydda och återskapa livsmiljöer likt skogen vi är i.
Det här området, på Bergvik skogs mark i Gästrikland, ingår i vitryggsprojektet som täcker cirka 10 000 hektar. Delar av marken förvaltas av Billerud.
– För att återskapa en bra livsmiljö har vi avverkat merparten av gran och tall här så att björk och annat löv ska får växa fritt. Vi lämnar kvar döda träd och gör även insatser för att skapa ny död ved, något som lockar till sig insekter vilket är nödvändigt för att den vitryggiga hackspetten ska återkomma, berättar Caroline Rothpfeffer som jobbar med hållbarhetsfrågor på Billerud.

Lövträd viktiga för biologisk mångfald

Bristen på bra livsmiljöer för så väl vitryggig hackspett som flera andra hotade arter hänger ihop med bristen på lövträd. Lövträd har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Detta i sin tur är en konsekvens av den omfattande bekämpning av lövträd som gjordes mellan 1950- och 70-talen, till förmån för gran och tall som var mer ekonomiskt värdefulla. Även om synen på lövträd har omvärderats sedan dess märks effekterna av bekämpningen än i dag.
Insatser som projektet ovan är numera en viktig del av skogsägandet, framför allt för den som valt att certifiera sin skog. Ett krav vid certifiering är att minst fem procent av fastigheten ska sättas av för naturvård. Den avsatta skogen målklassas antingen som Naturvård Orörd (NO) eller som Naturvård Skötsel (NS). NO-områden ska lämnas för fri utveckling, då bevaras och utvecklas mångfalden i dessa områden bäst. NS-områden har däremot biologiska värden som behöver någon typ av skötsel för att bevaras. Vitryggsområdena är typiska NS-områden.

– Vi gör många andra naturvårdande insatser också, förutom i vitryggsområdena. Just nu fokuserar vi i första hand för att främja de naturvärden som finns i nyckelbiotoper som behöver skötsel för att bevaras.

Den vanligaste åtgärden är att röja bort gran för att gynna lövträd. Det kan till exempel handla om gammal betesmark som växt igen vilket betyder att den biologiska mångfalden gått förlorad för att arterna behöver löv, gräs och öppna ytor. Lövbrännor, det vill säga lövskogar som uppstått efter en brand, kan också behöva ”gransaneras” för att behålla naturvärden knutna till lövträden.

Även om de här olika åtgärderna kan ses som en kostnad kan det finnas ett ekonomiskt värde också.
– Om du avverkar gran och tall i en nyckelbiotop för att skapa rätt förutsättningar för biologisk mångfald får du sälja det virket, trots att det kommer från en nyckelbiotop. Då kan du få en kostnadstäckning för åtgärden.