i aM sick sons worK
Git Search_Nav_Refactoring
  • Skogsskötsel

Nya möjligheter med lövskogsbruk

BillerudKorsnäs startar ett lövskogsprojekt för att inspirera skogsägare att satsa på lövskogsbruk i sin skog. Två av föregångarna är Bo och Per Jonasson i centrala Bergslagen.

Bo Jonasson satsar på lövträd i centrala Bergslagen.

Historiskt sett har det inte skett någon större satsning på björkodling bland Sveriges skogsägare. Björk är något man fått med ”på köpet” vid odling av gran och tall. Men nu är tiderna annorlunda. Skogsägarna vill sprida riskerna genom att odla fler trädslag och det beror på flera saker:
– Det främsta problemet just nu är granbarkborreskadorna. Granen drabbas hårt och vi vill kunna erbjuda ett alternativ, då är björken det naturliga valet. Det finns exempelvis högförädlat plantmaterial för björk som gör att tillväxten går snabbt. Plantmaterialet är så bra att tillväxten kan konkurrera med gran på vissa marker, säger Jonas Kling, virkesköpare på BillerudKorsnäs.

Kan man säga att björken är på väg att få upprättelse som trädslag?
– Nej, det har den redan fått. Från 1950 till 1970 sågs björken som ett problem vid anläggning av barrskog. Men sedan 30 år tillbaka räknas björk som ett fullvärdigt trädslag inom skogsbruket och skogsindustrin, säger Jonas.

I centrala Bergslagen bedriver far och son Jonasson, Bo och Per, ett intensivt barrskogsbruk sedan 60 år tillbaka. Som en del av lövskogsprojektet har de nu hägnat in 0,9 hektar mark där de odlar björk sedan i maj i år.
– Ytan var tidigare en åkergransplantering. När granen angreps av granbarkborren och avvecklades fick vi tanken att beskoga med björk. Det nyanlagda björkbeståndet ligger väl synligt längs en landsväg, vilket jag ser som en fördel. Förhoppningsvis skapar det intresse hos de som åker förbi beståndet och kanske undrar vad som pågår, säger Bo.

Jonas Kling betonar att odla och bruka björk skiljer sig markant från barrskogsbruk.
– Det kräver mer arbete än traditionellt skogsbruk med inriktning på tall eller gran. Man måste vara mer aktiv, inte minst i inledningsskedet, eftersom tillväxten till en början är betydligt högre jämfört med gran och tall. Viltbete kan vara ett problem vid lövskogsplantering. Ett sätt att skydda mot bete är att hägna in beståndet, men det är en dyr och arbetskrävande metod. Hägn är bra, men det får inte bli en förutsättning för planteringen. Vill man inte hägna men ändå plantera, tycker jag att man ska göra det.

Skydd mot viltskador

Att hägna kan bli dyrt, men hos Jonassons har man hägnat på ett innovativt och förhållandevis billigt sätt.
– Vi har använt begagnat fårnät som vi köpt av en granne. Det har vi satt upp i två nivåer och fått en hägnhöjd på två meter. Det gör att vi har ett hundraprocentigt skydd mot viltet, förklarar Bo. Han och Per har använt två högförädlade trädprovenienser till sitt nyanlagda björkbestånd – ”Svenska Ekebo 5” till hälften och det ”Finska Oitti” till resten.

Jonas Kling ger exempel på vad som är viktigt att tänka på vid anläggning, röjning och inför gallring.
– Satsa på högförädlat björkmaterial, det ger en produktion som ger 70–90 procent av granens produktion. Eftersom björken växer snabbt bör man röja ett par gånger innan gallring. Om man missar tidpunkterna för röjning och gallring tappar man tillväxten väldigt fort och riskerar dessutom att beståndet drabbas av snöbrott. För bästa resultat är det bra om man gallrar återkommande med fem-åtta års mellanrum och inför slutavverkning bör det då stå kvar 400–500 stammar per hektar.

Vad har då Jonas och Bo för förväntningar på lövskogsprojektet?
– Jag hoppas att fler skogsägare blir inspirerade att satsa på lövskogsbruk på delar av sin fastighet. Inom möbelindustrin finns ett behov av björk, det är ett signum för nordiska möbler. Jag anser att björk är en jättebra ersättare där granen inte mår bra på grund av barkborreangrepp, rotröta och viltskador (stamskador av kronhjort), förklarar Jonas.
– Jag gör den här satsningen av både skogligt och biologiskt intresse. Hittar man platser där risken för viltbetning är liten är odling av björk positivt, säger Bo.

Att anlägga lövbestånd

 

1. Grönkronan. Lövverket är trädets motor. Grönkronan ska helst vara cirka 40 procent av trädets höjd. Minskad grönkrona = minskad tillväxt.

2. Anläggning. Satsa gärna på högförädlat plantmaterial. Högförädlat björkmaterial ger 70–90 procent av granens produktion. Självföryngrad björk fungerar också bra, men den har lägre tillväxt och röjningskostnaden blir som regel högre i självföryngringar.

3. Röjning. Röj ett par gånger innan gallring. Björken växer fort i början och det är viktigt att vara på tå med röjningen. Röj första gången när björken är två–tre meter hög, röj då till cirka 1,5 meters förband (4 500 st/ha) och andra gången vid cirka fem meters höjd till cirka 2,5 meters förband (1 600 st/ha).

4. Gallring. För en lönsam förstagallring bör det finnas cirka 1 500 per hektar. De ska vara 12–16 centimeter i diameter i brösthöjd och 13–14 meter höga. Gallra därefter i intervaller på 5–8 år ner till cirka 500 stammar per hektar.

Skogsskötsel

Säkert arbete i skogen

Säkerhet i skogen ska alltid gå före prestation, oavsett årstid. När kylan nu får fäste och mörkret sänker sig är det tid att påminna om viktiga...
Möt en skogsägare

”Vi har bra kvalitet på virket”

Magnus Modig är skogsägaren vars intresse för skogen växt med åldern. I dag är han mer än redo att ta ansvar för en större del av släktens...
Skogsskötsel

Nya möjligheter med lövskogsbruk

BillerudKorsnäs startar ett lövskogsprojekt för att inspirera skogsägare att satsa på lövskogsbruk i sin skog. Två av föregångarna är Bo och Per...