Omloppstid – skogens kretslopp

Omloppstid är perioden mellan två föryngringsavverkningar.

– Föryngringsavverkningen är motorn i skogsekonomin och skogsskötseln bör fokusera på att den ska bli så lönsam som möjligt, det vill säga att det finns en stor volym av värdefulla träd när det är dags för slutavverkning. Vanligen betyder det grova träd av god kvalitet.

Föryngring grunden för omloppstiden

Investera alltid i föryngringen, den utgör hela grunden för omloppstiden, säger Anton Bergdahl, virkesköpare på Billerud i Piteå/Älvsbyn/Övertorneå och fortsätter:

– Längs vägen dit mot till slutavverkningen kommer i regel en till två gallringar som också ger intäkter. Vid respektive gallring får man dock inte släppa fokus på den framtida föryngringsavverkningen. De mest värdefulla träden bör lämnas kvar eftersom de förräntar skogskapitalet bäst.

Begreppet nuvärde är centralt inom skogsekonomin. Det beskriver värdet i dag av alla framtida händelser för både det enskilda beståndet och för hela fastigheten.

– Med kalkylränta blir en intäkt om 20 år mindre värd än om samma intäkt infaller redan nästa år. Det talar också för värdet av att inte förlänga omloppstiden i onödan genom att exempelvis gallra avverkningsmogen skog. Rätt val av skötselåtgärder genom hela omloppstiden är avgörande för nuvärdet, och för slutavverkningstidpunkt, säger Anton.

Skogsägarna Carl-Johan och Carl-Erik Johansson i Norrfjärden, utanför Piteå, har en tydlig och långsiktig strategi för sitt skogsbruk. Tillsammans äger de en äldre skogsfastighet som varit inom familjen i flera generationer. Den består i huvudsak av slutavverkningsmogen äldre skog samt röjningsskog. För att få en bra variation investerade de 1995 i en intilliggande fastighet med yngre bestånd, från ny skog till cirka 35 år gammal. Bröderna satsar medvetet på olika åtgärder för att maximera skogsbruket.

Röjning ger mer stormsäker skog

– För att få en fungerande skog och bra tillväxt är det viktigt att röja i tid, då blir skogen även mer stormsäker och mycket enklare att gallra. 2002 gjorde vi upp en plan för röjning, sedan dess har vi röjt drygt hundratio hektar. Det återstår cirka 20 hektar som vi har överhållit i ålder för att skydda beståndet från älgskador, säger Carl-Johan och fortsätter:

– Även gallring är viktigt, även om den inte ger så mycket pengar ger den fina skogar på sikt eftersom träd med bäst tillväxtmöjlighet lämnas kvar. 2014 gallrade vi en cirka 40 år gammal skog med mycket bra resultat med hjälp av Billerud.

Bröderna testar gärna nytt och olika lösningar för att se vad som ger bäst långsiktig avkastning på sikt. Av det skälet har de till exempel gödslat ett område med helikopter. Dyrt, men förhoppningen är att det ska ge lönsamhet när det är dags för slutavverkningen. Vid senaste planteringen satte de både svensk förädlad tall och contortatall för att se om det är någon skillnad. Vid nästa plantering ska de testa en tredje generations förädlad tallplanta, en för dem ny sort.

– Den ska växa betydligt snabbare och vi bedömer att det här är ett lämpligt område att prova på. Oavsett vilken åtgärd som görs i skogen är en bra infrastruktur viktigt. Vid sidan om alla andra åtgärder har vi därför gjort anlagt flera skogsbilvägar. I dag är det inte längre än 400 meter till en väg någonstans. Det underlättar och effektiviserar allt skogsarbete, säger Carl-Johan.

Skogens tidslinje

Kalmarkstiden
Är Kalmarkstiden varar normalt 1 – 10 år, den påverkas av aktiva val. Markberedning är ofta en förutsättning för etablering av ny skog, därefter väljer man plantering, sådd eller naturlig föryngring. Plantering ger snabbast etablering, därefter sådd. Skillnaden består i tiden det tar för fröna att gro, normalt 4 – 5 år. Naturlig föryngring ger längst kalmarksperiod.

Röjningsskog
Etablerad föryngring kategoriseras som röjningsskog tills medelstammen är större än 10 cm i brösthöjd. Normalt görs 1 – 2 röjningar. Typ av återbeskogning och ståndort avgör detta. Röjningen har stor betydelse för skogens värdeutveckling. Vid hög tillväxt och tidig röjning växer skogen snabbare till huggningsklass gallringsskog.

Gallringsskog
När skogen är grövre än 10 cm och yngre än den enligt skogsvårdslagen fastställda lägsta slutavverkningsåldern (LSÅ) kategoriseras den som G-skog. Här görs vanligen 1 – 2 gallringar. Denna huggningsklass utgör den största andelen av omloppstiden. Efter sista gallringen görs eventuell gödsling. Dåligt röjda bestånd behöver oftast förröjas i samband med gallring.

Slutavverkningsskog
När skogen passerat LSÅ övergår den till slutavverkningsskog och kategoriseras som slutavverkningsbar, S1. När den anses slutavverkningsmogen kategoriseras den som S2 i skogsbruksplanen. Eventuell gödsling kan vara lämplig i S1-skog. Gödslingseffekten består i 10 år och ger god förräntning på investerat kapital på rätt mark och skogstyp.