Tillväxt i skogen

Som en del i det nationella skogsprogrammet har Skogsstyrelsen tillsammans med skogsnäringen och intresseorganisationer arbetat fram 88 åtgärder för en ökad hållbar skogsproduktion. Målet med förslagen, som presenterades i en rapport i början av året, är att öka tillväxten i skogen med 20 procent till ett värde uppemot 25 miljarder kronor per år fram till 2050.
– Skogen är en fantastisk råvara för alla möjliga användbara områden och vi ser att anspråket på råvaran kommer vara större än tillgången framöver. Genom att arbeta med att öka tillväxten i skogen på ett genomtänkt sätt får vi mer förnybar råvara, samtidigt som den biologiska mångfalden kan säkerställas och skogens många värden tas tillvara, säger Clas Fries, skogsspecialist på Skogsstyrelsen.

Prioriterade områden

I rapporten pekas tre prioriterade områden ut som beräknas stå för uppemot 80 procent av den förväntade tillväxtökningen. Det handlar om att sköta skogen effektivare, använda bästa möjliga plantmaterial och minska betesskador på skogen. För att skapa bra återväxt och långsiktig lönsamhet föreslås den pedagogiska modellen 3T (Trädslag, Tid och Täthet).
– Modellen handlar om att använda trädslag ska passa för marken och att röjning och gallring ska göras vid rätt tid angett till rätt täthet. Den är ett bra stöd för skogsägare som väljer att inte engagera sig så mycket i skogsskötseln men ändå vill ha en god tillväxt i sin skog, fortsätter Clas.

Isabelle Bergkvist som är programchef för skogsskötsel på Skogforsk, upplever att skogsägare ofta är intresserad av de här frågorna, men att råden inte alltid når fram eller efterlevs.
– Många skogsägare är medvetna om att lagom hård röjning vid rätt tidpunkt gör skogen mer livskraftig och praxis är att man bör röja när träden är två till tre meter höga. Orsaken till att många ändå väljer att vänta kan vara för att begränsa betesskador från klövvilt, vilket riskerar att hämma tillväxten på det enskilda trädet, säger hon.

Stora klövviltstammar menar Isabelle, kan även medföra lägre tillväxt då man väljer att plantera fel trädslag för att minska risken för betesskador.
– Genom att plantera rätt trädslag som är bäst lämpat för marken trivs träden bättre och kan därmed lättare stå emot angrepp, fortsätter hon.

En viktig utgångspunkt har varit att förslagen ska utgå från den enskilde skogsägarens mål med sin skog. Att bedriva ett ansvarsfullt skogsbruk är enligt rapporten en investering för framtiden och det bästa för klimatet.
– Problemet när skogen lämnas orörd är att det inte går att dra nytta av kolinlagringen som uppstår då virket används till exempelvis husbyggen. Äldre skogar som avstannat i tillväxten binder heller inte lika mycket koldioxid som en växande skog gör. Istället lagrar gamla träd mycket kol, vilket riskerar att frigöras vid storm eller insektsangrepp, säger Isabelle.

Bland förslagen finns också ökad trädslagsvariation. Enligt Clas Fries går åtgärdsprogrammet hand i hand med pågående klimatförändringar där vi får räkna med allt fler torra somrar och milda vintrar.
– För att stärka den biologiska mångfalden är det viktigt att det finns en variation av trädslag i skogarna. Mer varierad skog med lövinslag sprider också riskerna och gör skogen mer motståndskraftig mot stormar, torka och skadeangrepp, avslutar han.