"Försöksparkerna är rena guldgruvor för oss"

Urban Nilsson är professor på skogsfakulteten vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. När inte coronakrisen råder reser han ofta till fakultetens fyra skogliga försöksparker och flera andra långsiktiga fältförsök. Vid försöksparkerna utförs studier och analyser som bland annat utgör grunden för rekommendationer om dagens och framtidens skogsproduktion och skogsskötsel, från föryngring till avverkning.
– På försöksparkerna har vi personal på plats hela tiden så att vi kan lägga ut fältförsök som är lite mer intensiva och kräver mer skötsel. Försöksparkerna och de långsiktiga fältförsöken är rena guldgruvor för oss, där har vi lärt oss otroligt mycket om gallring, säger Urban Nilsson.

Fältförsöken är nästan alltid kopplade till framtidens skogsbruk. Blandskogsskötsel är ett hett ämne just nu, klimatförändringarnas påverkan på skogen ett annat.
– Det enda vi vet är att det inte kommer att se ut på samma sätt i framtiden som det gör i dag. Hur ska vi tänka om torra somrar blir mer frekventa eller om vegetationsperioderna blir längre? Med hjälp av fältförsöken vill vi till exempel ta reda på hur klimatförändringarna påverkar det sätt som skogen svarar på gallringen, förklarar Urban.

Laserscanning pågår

För Urban finns det ingen universallösning för hur gallring ska ske. Varje bestånd är unikt och kräver anpassade insatser.
– Vi vill i största möjliga mån få bort för standardiserad gallring och snarare lyfta variationen och varje unikt bestånd. Hur beståndet gallras handlar om vad man vill med skogen och vad skogsägaren har som slutmål. Har man till exempel 20–30 procent lövträd i skogen och vill behålla det så är gallringen jätteviktig. Annars riskerar lövträden att bli utkonkurrerade av barrträden, påpekar Urban.

Skogsproduktionen är i ständig utveckling.L Just nu pågår en laserscanning över hela Sverige för att kartlägga de svenska skogarna. Den kommer att ge bättre hjälpmedel för både virkesköpare och entreprenörer i skogen.

– Laserscanningen kommer att ge oss bättre information om variationen i bestånden. Den kunskapen är väldigt användbar och kommer kanske att visa att gallringen bör ske på ett varierat sätt, i vissa delar går man hårt fram och i andra inte alls. Det kan laserdata hjälpa till med, avslutar Urban.