Farliga gruvhål – Billerud gör en insats
Flera hundra år har passerat sedan malmbrytningen i skog och mark avslutades. Runt om i svenska skogar finns dock spår kvar i form av vattenfyllda och farliga gruvhål – en risk för både människor och djur.
Hålen kan misstas för grunda vattensamlingar men kan vara upp till hundra meter djupa. De raka kanterna gör det i princip omöjligt att ta sig upp. Det är till exempel inte ovanligt att älgar och annat vilt som går ner för att dricka ramlar i vattnet och drunknar. För ett par år sedan inträffade även en allvarlig olycka där en skogsskördare körde ner i ett gruvhål. Föraren kunde rädda sig ut ur hytten tack vare att kranen fastnade på motsatta sidan av hålet och maskinen blev hängande.
Vem är ansvarig?
Eftersom gruvrätten sedan länge har upphört är ansvarsfrågan för hålen något oklar. Hålen och närliggande slagghögar klassas som kultur- eller fornlämning och de får därmed inte rubbas eller ändras. Att fylla igen dem är alltså inte ett alternativ. Markägaren har ett visst ansvar för att se till att skogen är säker. Kommunen har också ett ansvar för att förhindra att olyckor sker inom kommunen. Slutligen har staten, genom länsstyrelsen och polisen, ett ansvar att bekosta inhägnad av gamla gruvhål om de anses utgöra en uppenbar fara för människor och husdjur.
Viktigt märkningsarbete påbörjat
Att reda ut vad som ska göras omkring gruvhålen och vem som ska betala kan ta lång tid. Billerud har därför påbörjat ett eget arbete med att märka upp ett hundratal gruvhål på markerna som förvaltas åt Bergvik skog öst. Tydliga varningsskyltar och fluorescerande vägpinnar har redan satts upp på flera platser, och flera anmälningar har gjorts till länsstyrelsen för de gruvhål som måste stängslas in.
Håll koll på vattensamlingar
Ett tips till den som rör sig i skog och mark där gruvdrift bedrivits, är att vara uppmärksam på vattensamlingar. Ligger det dessutom mossbeklädda högar av bruten malm intill indikerar det gruvhål.