i aM sick sons worK
Git Search_Nav_Refactoring
Nyhet
7 okt 2021, 9:57 CET

Viltbetesskador är en förlust för skogsbruket

Betesskador på skogen leder till att det svenska skogsbruket förlorar cirka 20,5 miljarder kronor per år i uteblivet förädlingsvärde.

För en skogsägare som äger ungefär 100 hektar skog betyder det en förlust på mellan 10 000 och 25 000 kronor om året i förlorade intäkter. Dessutom skulle 23 procent av dagens fossila koldioxidutsläpp i Sverige kunna tas upp av de plantorna som i dag äts upp av klövvilt.

Bo Jansson är viltförvaltningsansvarig på BillerudKorsnäs Skog och jobbar även nationellt i Skogsbrukets nationella viltgrupp. Han menar att betesskador är ett samhällsproblem.
– Det är en enorm förlust för svenskt skogsbruk att förlora de där 7 miljoner kubikmetrarna skog per år men man måste också komma ihåg hur det påverkar de enskilda skogsägarna. Hela 40 procent av tallarna har en viltskada i dag och varje år tillkommer 10 till 15 procent nya skador. Vi har ett hårt betestryck och stora bekymmer med betesskador. När djuren betar sönder träden uppstår skador, det leder till minskad tillväxt och försämrad virkeskvalité, särskilt om toppen betas eller bryts av. En del av träden dör av det hårda betet, säger han.

Engagera dig lokalt

Genom att plantera rätt trädslag på rätt ställe och framför allt minska viltstammarna genom ökad avskjutning så kan man komma ner på nivåer så att skogsägarna vågar plantera tall. Även om det inte löser hela problemet kan i alla fall den negativa trenden vändas.
– Som skogsägare är det en god idé att engagera sig lokalt. Jag vill gärna uppmana till att man tar del av Jaktrapport, ett rapporteringssystem där alla aktiva älgskötselområden/licensområden får sina data överförda från Länsstyrelsens Älgdata. Man bör följa upp det aktuella skötselområdet, se måltalen på jakten och som markägare inse att man kan sätta ett mycket högre tryck på jaktlaget och älgskötselområdet än vad man gör i dag, säger Bo Jansson.

Minskar man viltstammarna så minskar även antalet trafikolyckor och de stora förluster som de innebär för samhället. Även den biologiska mångfalden påverkas negativt på platser där betestrycket är för högt, vilket skapar en artfattig skog.
– Älg, rådjur, kronhjort och dovhjort har ett stort värde för jakt, turism och friluftsliv men samtidigt åstadkommer hjortdjuren på många platser omfattande skador på skogen, vilket orsakar stora kostnader för markägaren.

Viltförvaltningens mål

Viltförvaltningens mål för att begränsa skadenivåerna och få en balans med klövviltstammarna:

• Högst 5 procent av tallstammarna får ha skadats av hjortdjur det senaste året.
• 85 procent av tallstammarna ska vara oskadade av hjortdjur. • Tallmarker ska föryngras med tall.
• Rönn, asp, sälg och ek ska kunna bli trädbildande där de förekommer naturligt.
• För att följa upp resultaten utförs en årlig betesinventering över hela landet. Inventeringen utförs på indelade älgförvaltningsområden. I den senaste inventeringen var 12 procent av tallstammarna skadade det senaste året och 59 procent av tallstammarna var oskadade. Kolla status i ditt område.
• Om viltbetet fortsätter på nuvarande nivåer så är tillväxtförlusten, utöver den som man kallar den tolerabla, 7 miljoner m3fub per år. Siffran motsvarar cirka 10 procent av Sveriges avverkningsnivå och innebär ett uteblivet förädlingsvärde på cirka 12 miljarder kronor årligen (utöver den tolerabla förlusten av betesskador).

Nyhet
2 nov 2021

Planera inför årsskiftet

Inför årsskiftet finns det flera saker du som skogsägare kan tänka på för att underlätta kommande deklaration och förbättra din skogsekonomi.
Nyhet
29 okt 2021

”Bristande kunskap hos EU”

I juli presenterade EU-kommissionen sin nya skogsstrategi. Den skiljer sig tydligt från svensk skogspolitik.
Nyhet
19 okt 2021

Komplexa resultat av tillväxtforskning

I SLU:s försöksparker pågår ständigt tester för att jämföra tillväxten mellan gran och tall på olika marker. Ola Langvall, försöksledare vid SLU...