Bättre tillväxt med gödsling

Träden i skogen behöver allsidig näring för att växa, och att gödsla skogsmarken är ett bra och lönsamt sätt att öka tillväxten.

För att skog ska må bra och kunna växa sig stark behövs näringsämnet kväve. Det råder generellt sett ingen brist på kväve i den svenska skogen, men då träd har svårt att ta upp naturligt kväve, har delar av svensk skogsmark ändå kvävebrist. Genom kvävegödsling tillför man växtkraft och barrträd som gran och tall blir både högre och får en ökad diametertillväxt. Då växande träd binder koldioxid från atmosfären, kan gödsling ses som en klimatsmart åtgärd.

Gödsling sker under barmarkssäsong eftersom marken och träden då kan tillgodogöra sig näringen. Det får inte vara tjäle, pågående snösmältning eller snötäckt mark när man gödslar.

Kristoffer Spånberg är skoglig planerare på Billerud Skog. Han är också gödslingsansvarig för Dalarna och Hälsingland på Bergvik Skog Östs mark. I rollen som gödslingsansvarig ingår bland annat att avgöra vilka platser och bestånd som bäst lämpar sig för gödsling.
─ Några av de baskrav som vi utgår ifrån är att det ska vara fastmark, podsoljord, barrdominerade bestånd samt ett visst avstånd från vatten och att ingen avverkning ska ske inom närmaste tioårsperiod. Allt skogsbruk som vi bedriver inom Bergviks markinnehav är PEFC- och FSC-certifierat, vilket innebär att vi följer de specifika kraven som finns för gödsling. Dessutom anmäls alltid gödslingsåtgärden till Skogsstyrelsen, förklarar Kristoffer.

Sprids med traktor eller helikopter

Gödslingen sker med traktor eller helikopter och det är bra att ha två alternativa metoder tillgängliga, menar Kristoffer.
─ Gödsling med traktor eller helikopter ger likvärdigt resultat men valet av metod styrs av beståndens förutsättningar. Traktorn är precisionssäker och klarar enklare och regelbunden terräng, medan helikoptern klarar alla markförhållanden och är mer effektiv över stora områden.

Innan beslut om gödsling tas måste man säkerställa att miljön inte påverkas negativt. Forskningsresultat visar att rätt utförd gödsling inte riskerar att leda till försurning eller övergödning av sjöar och vattendrag, men det är viktigt att ställa skyddszoner och inte gödsla mot bäckar och sjöar och andra utströmningsområden.

För att träden i skogen ska hinna ta upp kvävet fullt ut och för att minska risken att kväve hamnar i vattendrag, ska gödslade marker inte avverkas tidigare än tio år efter gödslingsinsatsen. När skogen tillförs kväve bygger träden grövre, större barr som med sitt klorofyll fångar upp mer solenergi. Energin från solljuset – i kombination med vatten och koldioxid – omvandlas sedan till vedfibrer. Den ökade tillväxten leder således till att mer koldioxid binds, vilket motverkar växthuseffekten och är positivt ur klimatsynpunkt.
─ Dessutom kan vi med större volymer träråvara ersätta mindre miljövänliga material som plast och betong. Det finns många klimatsmarta skäl till att gödsla, förklarar Kristoffer.

Ekonomisk avkastning

Skogsgödsling med kväve återbetalar sig cirka tio år efter utförd åtgärd. Bäst blir det ekonomiska resultatet vid gödsling av en medelålders, eller något äldre barrskog innehållande träd med stora grönkronor.
─ Följer man Skogsstyrelsens baskrav är det nästan alltid en lönsam åtgärd att gödsla. Tillväxteffekten pågår i åtta till tio år och vi räknar med att man vinner en tillväxtökning med cirka 15–20 kubik per hektar på en gödslingsperiod. Förutom den ökade volymen får man också en högre andel timmer, vilket också påverkar lönsamheten i en positiv riktning, menar Kristoffer.

Läs mer

Skogsskötsel

Certifiering skapar hållbara skogar

År 1997 certifierades det första skogsföretaget i Sverige. Sedan dess har allt fler skogsägare anslutit sig. Detta har ökat mångfalden i skogarna...
Skogsskötsel

Säker i skogen med rätt utrustning

Arbete i skogen är alltid förenat med vissa risker. Nu inför Billerud, tillsammans med fler i branschen, nya riktlinjer för personlig...
Skogsskötsel

Apteringen avgör värdet

Massaved, timmer eller energived? För att virkesvärdet från en gallring eller föryngringsavverkning ska kunna optimeras behöver träden apteras...