Att röja är att investera

Att röja sin skog är en av de viktigaste investeringarna du kan göra som skogsägare. Röjningen gör att de träd som behålls blir större, starkare och friskare.

Lastbild fullastad med timmer kör förbi ännu mer timmer.

Röjningen gör att du får en större volym virke som kan tas tillvara och säljas vid framtida avverkning och det blir lägre kostnader för gallring i en röjd skog. 

Trots de många uppenbara fördelarna med röjning är det många som glömmer eller påbörjar röjningen för sent.
– Många skogsägare lägger ner mycket pengar och möda på föryngringen, säger Patrik Fredriksson, virkesköpare i Gävle. Man har eventuellt fått en markberedning utförd, fixat fram dyra plantor och anlitat någon eller själv planterat objektet. Det är lätt att känna att investeringen är gjord i och med detta men röjning är näst efter föryngring den viktigaste skötselåtgärden.

När är det bäst att röja?

Hur och när röjningen bäst ska utföras har diskuterats intensivt de senaste åren. Vissa förespråkar att man tar ut skogsbränsle ur skogen när träden är cirka tio meter höga. Andra tror på tidig och hård röjning när träden är mellan två och fyra meter för att beståndet ska växa sig stabilt och ge god värdeutveckling.

Risken för älgskador ska också vägas in. Älgen föredrar träd i en glesare skog men samtidigt är röjning också ett sätt att minska älgskador eftersom den bland annat leder till kraftigare skott och större barrmassa som tål betning bättre.

Inom skogsbruket har vi en klar uppfattning när det gäller ungskog och röjning; all ungskog bör röjas.

All ungskog ska röjas

Röjningen kan göras på olika sätt beroende på vilket mål man har med sitt skogsbruk. Men det finns en grundläggande kunskap och ett samband som man inte kommer runt. Även om det inte gäller alla delar av ett bestånd finns nästan alltid områden där röjning förbättrar beståndsutvecklingen.
– Inom skogsbruket har vi en klar uppfattning när det gäller ungskog och röjning; all ungskog bör röjas, säger Patrik. Precis som rädisor eller morötter behöver de unga träden utrymme för att utvecklas till stora och värdefulla träd och röjningskostnaden kan räknas hem redan vid den första gallringen.

Skogsägare Torsten Larsson från Järvsta utanför Gävle är i dag 72 år. Han har arbetat på släktgården större delen av sitt liv och i sin ungdom skött alla steg i skogsbruket, från plantering till slutavverkning.
– De viktigaste åtgärderna i skogen är plantering och röjning, säger Torsten. Med ålderns rätt har dagarna i skogen blivit färre men jag är fortfarande mån om att min skog blir skött, och jag har under många år anlitat BillerudKorsnäs som min skogliga partner.

Röjning ger resultat snabbt

Röjningen är en investering för framtiden. Till en kostnad på cirka 1 500–3 000 kronor per hektar väljer man på varje plats ut de träd som har bäst kvalitet och de trädslag som är bäst lämpade för marken. Stamantalet anpassas så att träden kan bli grova vilket minskar skaderisken vid kommande stormar och tunga snöfall. Normalt ger röjningen en bra ekonomi redan vid förstagallringen.

Genom att röja tidigt får kvarvarande träd en chans att snabbare uppnå en grov dimension än om man väntar och utför röjningen när träden växt sig höga. Tidig röjning går också snabbare och är mindre fysiskt krävande än röjning vid hög höjd.

Det har gjorts studier av hur lång tid en röjning tar. Studierna visar att det går att röja två hektar vid två meters medelhöjd på samma tid som det tar att röja en hektar vid fem meters medelhöjd. Röjning vid fem meter är alltså dubbelt så dyr som röjning vid två meter.

Detta händer om du inte röjer

  • I planterade tallbestånd skadas tallen av täta björkuppslag. Tallens toppskott skadas mekaniskt av piskning från förväxande björk. Det kan ge stamfel som slängkrök, sprötkvist och dubbeltopp. Tallar kan också dö av trängseln. Det framtida beståndet blir en blandning mellan björk och tall, båda med dålig kvalitet.
  • I naturligt föryngrade tallbestånd kommer förväxande grovgreniga "vargar" att ta kommandot. Många framtidsstammar av tall kommer att självgallras (dö) med tiden. Om det finns gott om björk kommer det framtida beståndet bli en blandning av grova tallar och björkar med dålig kvalitet.
  • Planterade granar klarar i regel bra att växa upp under björk men deras tillväxt blir hämmad. Granen kan också drabbas av piskskador.
  • Utan ungskogsröjning får beståndet en sämre värdeutveckling som inte går att kompensera för i efterhand. Handlingsfriheten minskar i den kommande skötseln och skaderiskerna är större i dåligt röjda bestånd. Det gäller både snö- och vindskador och efterföljande insektsskador.

Visste du att ...

... en älg äter cirka 10 kilo spröda trädgrenar och årsskott varje dag? Röjning är ett sätt att minska älgskador eftersom den bland annat leder till kraftigare skott och större barrmassa som tål betning bättre.

Missa inte

Björkdunge vid en äng.

Naturvård gör skogen vackrare

Genom att lämna vissa trädslag och känsliga områden orörda vid röjning tar du hänsyn till miljön och framtida naturvärden.
Sjö med is och snöiga granar i skymningen.

Skogsägarwebben underlättar skogsbruket

I Skogsägarwebben kan du som har en digital skogsbruksplan enkelt hålla koll på när det är dags att röja, och se alla dina skogliga uppgifter.