Naturlig inramning

Lennart Sandgren bor i Enviken fyra mil norr om Falun och är en av dem som håller kulturarvet vid liv. Han bygger egna gärdsgårdar och säljer virke till företag runtom i Sverige. Den egna skogsfastigheten är inramad av en smäcker gärdsgård som han byggt själv.

– Här i Dalarna är det vanligt med gärdsgårdar av gran kring fäbodar, säger han. I Småland finns också många men där har man mest använt en. Man började bygga gärdsgårdar för att man hade gott om material och för att stänga in ängar så att inte djuren kunde gå och beta där.

Virke från egna avverkningar

Virket tar Lennart Sandgren reda på när han underröjer innan avverkningar på sin mark, det blir en hel del smalare granar som han kan tillverka störar och slanor av. Störar är de lite kraftigare stolparna, dessa kvistar han först av varefter han tjärar eller asfalterar dem i den ena änden så att de klarar av att stå nedstuckna i marken i många år. Slanor är de tvärliggande pinnarna.

– Störarna ställer man i par så nära varandra som möjligt men så att slanorna får plats emellan, säger han. Mellan varje par störar är det 95 centimeter och lutningen ska gå mellan sju störar – så har man jämt gjort gärdsgårdar här.

Gärdsgården binds ihop med så kallade vidjor, långa remsor av granstam som gärna ska ha vuxit tätt så att den är smal. Granarna huggs med fördel på våren, då är de är mjuka tack vare att det finns sav i dem. Det går också att hetta upp dem för att göra dem böjliga.

– Jag bygger några hundra meter varje vår och det är roligt men känns i musklerna i händerna, säger Lennart Sandgren. Oftast hugger jag virket på sommaren, kvistar av, gör barkränder och låter det sedan stå över vintern. Barkränderna gör att gärdsgården håller sig ljus och fräsch i något år innan träet börjar mörkna.

Bygg din egen gärdsgård

Vill du bygga en egen gärdsgård kan du till exempel vända dig till din hembygdsförening eller museer för att få tips och råd. Det finns också kurser där du kan lära dig grunderna på ett par dagar.