Ta hand om dina diken

Vid åtgärder som gallring eller föryngringsavverkning är det viktigt att diket skyddas med tillfälliga broar. Foto: Emma Eriksson.

Underhållet av diken i svensk skogsmark är generellt sett eftersatt. Omkring 3 miljoner hektar skogsmark är dikad och enligt Riksskogstaxeringen är cirka 200 000 hektar i behov av dikesrensning.

Välskötta skogsdiken påverkar trädens tillväxt positivt. När ett dike växer igen tappar det sin funktion vilket gör att marken på sikt blir syrefattig och försumpad. Genom dikesrensning återställs skogens tillväxt till den nivå den hade vid nydikning. Sofia Backéus, expert på skogsskötsel och klimat på LRF Skogsägarna, rekommenderar skogsägare att vara rädda om de diken som finns.
– Att återställa igenväxta diken kan bli en kostsam och svår affär. Ett dike räknas som vattenanläggning och omgärdas av ett komplicerat regelverk. De diken som finns i svenska skogar i dag är sällan nyanlagda utan har funnits en längre tid och behöver underhållas.

Även skogsbilvägar påverkas negativt av igenväxta diken. Välskötta och rensade diken är tillsammans med rätt dimensionerade vägtrummor avgörande för att skydda skogsbilvägar och mark från översvämningar. Olof Djus är vägansvarig på Billerud.
– I diken som har växt igen fungerar inte avrinningen vilket ofta gör att vattnet svämmar över vägen. Grundregeln är att se till att vattnet har någonstans att ta vägen, avrinningen ska flyta utan att stoppas upp. Vatten är vägarnas största fiende och därför måste vattnet kunna rinna undan via diken och vägtrummor.

Diken fylls snabbt igen av sediment, löv och växtlighet.
– Omkring vart tionde till femtonde år får man räkna med att rensa och dika om vägen. Exakt hur snabbt växtligheten tar över beror på var i landet man befinner sig. Karga trakter med magra jordar klarar sig längre, säger Olof Djus.

Sofia Backéus menar att man som skogsägare bör följa en plan för sitt skogsbruk där skötsel av diken ingår.
– Inom dagens skogsbruk pågår flera initiativ för att å ena sidan återväta skogsmark och å andra sidan skapa robusta förhållanden som skyddar mot oftare förekommande översvämningar. Klimatförändringarna har redan nu skapat problem med både torra och blöta marker, vilket ställer högre krav på skogsägare att vara aktiva i sitt skogsbruk. Det är till exempel viktigt att skapa bra förutsättningar för plantetablering och att inte få stressade träd.

Att dikesrensa är inte tillståndspliktigt men nydikning kräver tillstånd från Länsstyrelsen och skyddsdikning måste alltid anmälas till Skogsstyrelsen. Om ett dike har växt igen helt och omgivande mark har försumpats så att ett ”nytt naturtillstånd” uppstått, måste skogsägaren söka tillstånd hos Länsstyrelsen för markavvattning.
– Det är också viktigt att en dikesrensning inte utökar dikets ursprungliga djup, om man går djupare än den gamla dikesbottnen räknas det som nydikning, säger Sofia.

Miljöhänsyn

Ökad markavvattning ökar även transporten av slam samt fosfor vilket har en negativ påverkan på vattenkvaliteten och vattendrag samt sjöar nedströms. Skogssektorn har därför formulerat en gemensam målbild för god miljöhänsyn som bland annat innebär att:

• En dikesrensning alltid föregås av en avvägning mellan produktionsnytta och miljöpåverkan,
• dikesrensning utförs enbart där bibehållen trädtillväxt förväntas,
• dikespartier med bäckliknande strukturer samt diken genom värdefulla sumpskogar och våtmarksmiljöer lämnas orensade,
• eventuell slamtransport till exempelvis sjöar och vattendrag förhindras.