Invasiva arter i skogen
Invasiva arter, både växter och djur, kan ställa till stora problem i naturen. Markägare har ett ansvar att bekämpa invasiva arter på sin fastighet – det här är viktigt att känna till.
Skogsägare bör ha kunskap om vilka invasiva arter som förekommer lokalt och hur dessa ska bekämpas. En invasiv art kan orsaka stor skada genom att den hotar den biologiska mångfalden och ekosystemets funktion. Robert Ahlberg arbetar som ekolog på Billerud. Han hjälper till att reda ut vad som är viktigt för skogsägare att känna till om invasiva arter i skogen.
Vad är definitionen av en invasiv art?
– Det är en art som från början inte är naturligt förekommande i svensk natur utan den har tagits hit av människan, kanske genom att planteras i trädgårdar, varifrån den sprider sig i landskapet. Det är också viktigt att komma ihåg att för att en art ska definieras som invasiv ska den ha ett invasivt beteende – det innebär att den har ett okontrollerat spridningssätt och konkurrerar ut den ursprungliga vegetationen. Även djur kan vara invasiva och de kan påverka hela ekosystem med sin närvaro.
Betraktas främmande trädslag, till exempel contortatall, som invasiva?
– Nej, contortatallen kan sprida sig genom självföryngring och man ska ha koll på den men den har inte ett invasivt beteende och den är inte ett hot mot den biologiska mångfalden i svensk skog. I FSC-certifierad skog är det ett krav att skogsägaren har kontroll över de främmande trädslagen så att de inte får oönskad spridning, men de betraktas inte som invasiva arter.
Vilka invasiva arter finns i Sverige?
– Det finns flera invasiva arter och de listas i EU:s lista över främmande arter. I Sverige pågår ett arbete med att ta fram en nationell lista över främmande arter, och ett förslag är överlämnat till regeringen. Naturvårdsverket har bra information om arternas egenskaper och hur de bekämpas.
Listorna finns i länkarna:
EU:s lista över invasiva arter
Förslag på nationell förteckning över invasiva arter
Vilka skador kan en invasiv art ställa till?
– De konkurrerar med inhemska arter om resurser som ljus, vatten och näringsämnen, sprider sjukdomar och stör ekosystemets naturliga processer. Ett exempel är jättebalsaminen som gärna sprider sig på hyggen där den kväver trädplantor och det blir svårt att få upp skog. Jättebalsaminen kan sprida sig över stora avstånd. Ett annat exempel är blomsterlupinen som är en av de mest problematiska växtarterna i Sverige.
Hur ska man som skogsägare agera om man har en invasiv art på sin mark?
– Enligt EU-förordningen har stora fastighetsägare inom mark och vatten samt privatpersoner ett ansvar att hindra spridning av EU-listade invasiva arter. Även om arbetet på nationell nivå drivs av Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner har man som skogsägare ansvar för sin fastighet. Det innebär att man ska rapportera upptäckt av en invasiv art till Artdatabanken och även förhindra spridning av den vilket kan innebära att bekämpa den. Olika arter bekämpas på olika sätt men gemensamt är att växter aldrig ska komposteras utan lämnas in till förbränning i sopsäck.
Tror du att problemen med invasiva arter kommer att bli större eller mindre i framtiden?
– Med ökad kunskap och mer information minskar risken. Ju mer vi lär oss desto större möjlighet har vi att förhindra att dessa arter sprids. Till exempel har vi i Sverige kraftigt lyckats få ner populationen av mårdhund tack vare ett aktivt arbete. Men å andra sidan lever vi i en global värld där risken ökar att främmande växter och djur får oönskad spridning.