Okunskap och klimatpress präglar EU:s skogsstrategi

I juli presenterade EU-kommissionen sin skogsstrategi. Snabbt kunde man konstatera att med ett fokus på bevarande istället för på brukande skiljer sig EU:s strategi markant från svensk skogspolitik på många punkter. På Skogsindustrierna tycker man att kommissionen har en för snäv syn på hur skogen kan bidra till att nå europeiska klimatmål.
– Jag anser att man från kommissionens sida har begränsat skogens roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Man fokuserar nästan enbart på skogen som kolsänka och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Då missar man skogens roll i att till exempel skapa förnybara produkter och bidra till en omställning på det sättet, säger Emma Berglund, expert på internationella skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Saknar samsyn

Samtidigt som strategin inte är tvingande och enskilda länder fortfarande styr över sin egen skogspolitik finns det problem med att det inte finns en samsyn inom EU. Emma Berglund menar dessutom att man inte är tillräckligt tydlig med att erkänna enskilda länders självbestämmande.
– En strategi är ju inte en lag, men den präglar debatten och ligger till grund för lagstiftning. Jag menar att man talar med kluven tunga när man å ena sidan säger att det är upp till varje land att bruka sin skog, men samtidigt går in på en väldigt detaljerad nivå när det gäller riktlinjer för skogsbruk. Det övergripande budskapet är att bruka skogen mindre och istället använda den till att bygga upp kollager.

Även Per Funkquist, hållbarhets- och kommunikationschef på Billerud, är kritisk till strategin som han menar vittnar om okunskap från kommissionens sida.
– Man ser skogen främst utifrån ett bevarandeperspektiv, det är grundinställningen. Ett tydligt exempel är att ord som ”klimat”, ”ekosystem” och ”skydda” förekommer drygt 300 gånger i strategin, medan ord som industri, jobb och välfärd endast finns med cirka 20 gånger. Man lägger för lite fokus på att skog är något man brukar och som bidrar till välfärd och klimatsmarta produkter.

Han menar dessutom att strategin utgår från felaktiga uppgifter.
– Man skriver att skogsyta inom EU försvinner. Det är felaktigt och bygger på en italiensk GIS-studie där man jämfört äldre, suddiga satellitbilder med nya, skarpa och utifrån det kommit fram till att skogsytan minskat med 74 procent. Det stämmer inte. Strategin utgår från ett antal felaktiga ingångar.

Skogen bidrar mest när den brukas

Varför ligger då EU:s fokus i så stor utsträckning på bevarande och inte på brukande? Svaret är bristande kunskap i kombination med hög press att nå klimatmålen, menar Emma Berglund.
– Det finns en bristande kunskap hos kommissionen kring hur skogsbruk i Norden fungerar. Det finns också ett stort tryck på att vi ska nå klimatmålen i EU och man börjar inse att det kommer att bli svårt. Då ser man över hur alla strategier ska verka för att man ska nå målen och man vill att skogen ska kompensera för andra sektorers utsläpp.

Hon efterlyser en större förståelse för hur skogen faktiskt kan bidra till att nå klimatmålen på fler sätt än som kolsänka.
– Produkter som ersätter det fossila, exempelvis pappersförpackningar istället för plast, bidrar minst lika mycket.

För att belysa detta har Skogsindustrierna tagit fram rapporten The forest carbon debt illusion som visar att skogen bidrar som mest när den brukas. Där argumenterar man bland annat för att långsiktigt brukade skogar inte resulterar i någon kortsiktig kolskuld i jämförelse med om man skulle minska eller upphöra med avverkning, att mängden koldioxid i atmosfären skulle öka kraftigt om Sverige slutade med skogsbruk och att en tioprocentig minskning av avverkningarna inte skulle få någon effekt på klimatet, men att mängden fossila utsläpp skulle öka.
– Vi hoppas att rapporten ska spela in i den debatt som förs nu. Man behöver se skogens fulla bidrag till omställningen, säger Emma Berglund.