Vilken bärkasse är egentligen miljövänligast?

Det finns olika studier som jämför miljöpåverkan från olika sorters miljöpåverkan och de kan visa helt olika resultat. Anledningen är att det inte är så svart eller vitt som en vill tro. Påverkan från både papper och plast påverkas av flera faktorer, där de viktigaste är:

• Hur mycket fossila bränslen som används i produktionen av materialet?
• Var sker produktionen? Produktionsland påverkar utsläppen från köpt elektricitet eftersom elmixen ser olika ut i olika länder.
• Är pappersproduktionen integrerad (produktionen av massa och papper sker på samma plats) eller inte?
• I vilket land används produkten? Detta spelar roll för vad som händer med produkten när den har använts: återvinning, förbränning eller soptipp? I Sverige är återvinningsgraden av papper (och plast) hög, och inget papper hamnar på deponi (soptipp). I andra länder hamnar en stor andel av pappret (och plasten) på deponi, vilket i papprets fall kan orsaka utsläpp av växthusgasen metan.

Papper gjort från BillerudKorsnäs material är bättre ur klimatsynpunkt

BillerudKorsnäs har anlitat IVL (Svenska Miljöinstitutet) för att göra flera livscykelanalyser och där ser vi att papper gjort från BillerudKorsnäs material är bättre ur klimatsynpunkt än både konventionell PE-plast, bioplast, återvunnen plast och återvunnet papper. Anledningarna är:

• Energieffektiv, integrerad produktion av papper
• Hög andel biobränslen
• Låg påverkan från köpt elektricitet i Sverige

Det allra bästa är att återanvända kassen, oavsett vilket material den är gjord av. Tygkassar är endast ett bra alternativ till andra material om de används minst 130 gånger, eftersom processen för att tillverka bomull har så hög belastning på miljön.

• BillerudKorsnäs papperskasse: En brun papperskasse, gjord av paper (i denna undersökning från vår produktionsanläggning i Skärblacka), bryts ner på 1-2 månader om den hamnar i naturen.
• Återvunnen papperskasse: En papperskasse gjord av 85% returpapper och 15% nyfiber, bryts ner på 1-2 månader om den hamnar i naturen.
• Bio-baserad plastkasse: Plastkasse gjord på plast från sockerrör. Ursprunget är biobaserat men det tar lika lång tid för den att brytas ner som en ”vanlig” plastkasse, dvs 50-450 år.
• Återvunnen plastkasse: Plastkasse gjord av 50% fossil plast och 50% återvunnen plast. Tar 50-450 år att bryta ner om den hamnar i naturen.

Användning av plastkassar kan resultera i böter på upp till 30 000 Euro

Plastkassen är omdebatterad. Det kommer fler och fler påbud och förbud för att minska användningen av bland annat plastkassar. Anledningen är framförallt det stora problemet med nedskräpning av plast. EU införde under 2015 ett direktiv som stipulerar att fram till 2019 minska användningen av plastbärkassar till 90 plastkassar/person/år och fram till 2025 40 plastkassar/person/år. Sverige införde under 2017 informationsplikt om plastkassens negativa miljöpåverkan för alla som tillhandahåller plastkassar, men andra länder har tagit till hårdare medel för att minska användningen.

I Storbritannien har det införts en avgift för alla plastbärkassar, och i Frankrike har man infört förbud mot vanliga plastkassar. Ett exempel utanför Europa är Kenya, där ett förbud mot bärkassar av plasten polyeten (PE) trädde i kraft i augusti i år. Användningen av plastkassar av PE kan nu resultera i böter på upp till 30 000 Euro, fängelse eller både och.